Kampen efter Jasminskolans fall

För snart två månader sedan tog skolinspektionen beslut om att stänga Jasminskolan med omedelbar verkan. Idag har de flesta av eleverna börjat på nya skolor. Men känslorna bland föräldrar och elever är fortfarande starka, både gällande det ursprungliga beslutet och dess konsekvenser.

Vi fick varken tillräckligt med information eller tid för att kunna göra ett självständigt val av ny skola, säger en frustrerad förälder.

Den 19 mars beslutade skolinspektionen att återkalla Jasminskolans rätt att bedriva skolverksamhet. Kritik hade tidigare kommunicerats till skolans ledning, men för föräldrar och elever kom beslutet som en chock. Naima är ensamstående mamma med fyra barn, varav samtliga gick på Jasminskolan innan den stängdes. Hon har inte fått någon skriftlig information överhuvudtaget om nedläggningsbeslutet eller om andra skolor där barnen kan börja.

– Vi fick ingen förvarning. Allt gick så fort. Jag visste ingenting innan barnen kom hem och berättade att deras skola skulle stängas. Varför kunde man inte vänta till sommaren? Då hade vi kunnat välja ny skola i lugn och ro.

Naimas äldsta dotter är tretton år och har just börjat på Hagebyskolan. Eftersom undervisningen planerats annorlunda på hennes nya respektive gamla skola krävs det mycket arbete för att komma i fas.

– Hon har alltid varit duktig i skolan och älskar att läsa och skriva. Men under de senaste veckorna har hon ibland sagt att hon inte vill gå till skolan eftersom det är så stressigt. Hon har det väldigt tufft just nu, men det är ju inte hennes fel.

Skolinspektionens enhetschef Allan Westerdahl förstår att det har varit svårt för de berörda att förlora sin skola över en dag, men menar samtidigt att det var den enda tänkbara åtgärden i den uppkomna situationen. De två alternativ som finns då man beslutar om att dra in en skolas tillstånd är antingen att beslutet gäller då det trätt i laga kraft eller med omedelbar verkan. Det förra alternativet innebär att ärendet går till förvaltningsdomstol och då kan rättsprocessen pågå i uppåt ett halvår.

– Vi tar beslut efter vad som är bäst för eleverna på sikt. Bedömningen vi gjorde var att eleverna skulle förlora mer på att gå kvar i skolan en längre tid än att flytta direkt. Det är förstås väldigt omvälvande precis då beslutet tas, men vi bedömer ändå att det här var för elevernas bästa.

Föräldrar som jag har talat med anser att de inte har fått någon tydlig information från skolinspektionen. Vilka är era rutiner för att kommunicera beslut till berörda familjer?

– Vi meddelar oss till skolledningen, sedan är det deras ansvar att informera föräldrar och elever. Det skulle vara ett allt för omfattande arbete för oss att ta kontakt med alla inblandade. Vi underlättar dock för skolan genom att skicka underlag som de kan vidarebefordra till föräldrarna.

Jasminskolan fick anmärkningar på hela 90 olika punkter i sin verksamhet. Det är en lång och svåröverskådlig rapport. Allan menar att det var den samlade bilden, att så lite fungerade som det skulle, som låg till grund för skolinspektionens beslut. Att det skulle ha göra med Jasminskolans religiösa profil tillbakavisar han helt.

– Skolundervisningen måste vara icke-konfessionell. Med det menas att undervisningen inte ska representera en särskild tro eller religion. Och i den frågan har vi inte haft någon kritik gentemot Jasminskolan.

Mats Olsson, skolchef på Norrköping kommun, tycker att man informerat föräldrarna om vilka möjligheter det finns när det kommer till val av skola.

– Vid första mötet efter nedläggningsbeslutet var frustrationen stor, så då var det svårt att nå fram med information om olika skolor. Istället fokuserade vi på att försäkra föräldrarna om att de skulle vara delaktiga i beslutet om deras barns fortsatta skolgång. Sedan hade vi individuella möten kring varje elev. Vissa föräldrar tog egna initiativ direkt, andra behövde mer information om de olika alternativ som finns.

Vidare berättar Mats att kommunen har en handlingsberedskap inför den här typen av situationer. Det betyder att man har säkerställt kompetens för att kunna skaffa lokaler, personal och läromedel. Vanligtvis slussar man ut elever till befintliga klasser, men i fallet med Jasminskolan var det speciella omständigheter eftersom många elever var nyanlända och behövde intensiv språkträning. Därför har vissa delar av Jasminskolan tillfälligt fått leva vidare under Vrinneviskolans tak.

Vad får de elever som börjat på nya skolor för extra stöd?

– Det är respektive skolas rektor som har ansvar för att ge alla elever på skolan det stöd de behöver, inklusive de som just anlänt från Jasminskolan. Det svåraste i just det här fallet är de elever som läser årskurs 9, eftersom de kommer få slutbetyg som främst grundas på underlag från tidigare lärare.

Naima berättar att det varit en svår tid för alla hennes barn. Flytten har inneburit många förändringar, i allt från skolmat till undervisning. Bekymrat berättar hon att barnen inte fått någon som helst extra hjälp för att klara övergången.

– När de lade ner Jasminskolan undrade de så mycket om hur barnen mådde och vad de lärde sig. Nu är det helt tyst. Ingen undrar hur det går för barnen i skolan och ingen frågar hur vi mår.

(Naima är ett fingerat namn, föräldern i intervjun heter egentligen någonting annat.)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>