2 – Pengar och utbildning

eller: Ett bittert grubbleri från en outbildad och pank konstnär.

 

Idag tycks den mest allmänt vedertagna definitionen av konstnären vara att hen kan försörja sig på sin konst. En synnerligen intressant definition. Inte bara för att den speglar en nyliberal samtid, utan även eftersom en sådan definition per se är otillräcklig. Ett sådant resonemang tar helt enkelt för givet att begreppet konst redan är definierat. När någon frågar: “Jaha, konstnär? Kan du försörja dig på din konst då?”, läggs fokus på huruvida aktiviteten är en inkomstbringande sysselsättning eller ej, medan innehållet eller målet med arbetet blir sekundärt. För att ställa en motfråga: Om ett arbetet utförs med syftet att tjäna pengar, kan det då kallas konst?

 

Min poäng är inte att den sanna definitionen ligger i det ena eller det andra sättet att resonera, men vad vi svarar på dessa frågor bestämmer vad ordet konst eller konstnär betyder. Och det bör vi vara medvetna om.

 

Ett annat vanligt förekommande krav på konstnären är utbildning. Jag kommer att tänka på en essä jag läste för några år sedan. Artikelförfattaren menade att skrivandet anses vara för tillgängligt, något som vem som helst kan göra. En civilekonom kan säga: “Nä, nu tar jag ett år tjänstledigt och skriver ett långfilmsmanus”, medan en doktorand i litteraturvetenskap aldrig skulle kunna säga det motsatta. Visst kan jag förstå den bitterhet som artikelförfattaren kände gentemot en pågående nedvärdering av kultur och kulturproducenter, men jag måste säga att jag har en fundamentalt annorlunda syn på konst och litteratur. Själva magin i konsten är dess tillgänglighet, dess oändliga möjlighet. Konsten måste vara öppen för alla, den måste vara en kanal för alla de uttryck som inte passar in någon annanstans. Vill man stänga ute civilekonomen för att han saknar utbildning i litteratur stänger man samtidigt ute arbetaren som aldrig fick möjlighet att studera. Än värre, man stänger ute all den erfarenhet som bara kan skapas hos de människor som lever utanför den etablerade litteraturkretsen eller konstetablissemanget.

 

rummet2

Dick Bengtsson: “Rummet och blomman”

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>